Jag kan väl inte säga annat än att dessa 2 senaste dygn har innehållet mer än vad de brukar innehålla för min del (och ibland kan ett dygn innehålla rätt mycket i mitt liv…).

Vad är det med slumpen och skall man tro på slumpen? Finns det en mening med allt som sker, är redan allt förutbestämt? Min pappa har sagt att man bestämmer själv sitt öde, men är det så? Vill man alltid ha det som sker, eller är det så att en händelse måste inträffa för att något annat skall kunna ta plats?

Jag åkte till Stockholm i lördags,  kom hem på lunchen idag. Att jag åkte till Stockholm var väl också av en ren ”slump”, eller var det det? Jag kom hem till Göteborg där min bästa kompis, Carina mötte upp mig. Hon bjöd mig på en inspirerande lunch med en stor dosering av motivation – något som jag senare i eftermiddag fick användning för då jag fick ett mycket tråkigt besked….

Lunchen

Var lunchen med Carina en slump? Var det så att lunchen med henne skulle inträffa för att ge mig energin och utrymme till att fullföra mina två pass idag trotts den tråkiga nyheten jag några timmar senare fick reda på? (Jag kan även tillägga att jag först tackade nej till lunchen men att hon insisterade och såg till att den blev av..)

Untitled

På tåget, på väg hem från Stockholm, dog min mobil. Jag fick ladda mobilen och under tiden valde jag att läsa tidningen Kupé (första gången på ca 5 år som jag läser just den tidningen). Tidningen finns även HÄR som online tidning. Jag fastnade för artikeln Lyssna på dig själv samt skaffa balans och valde därfär att ta med tidningen hem (klockan var ca 11:30 på förmiddagen).

Detta var vad jag fastnade för:

”Vill du utvecklas för att du vill, eller för att du är missnöjd med dig själv? Utveckling måste komma av att man faktiskt vill, medan många gör det för att man borde, måste, eller påverkas av inre krav där man måste prestera”

”Livet är en kamp, det finns mysterier som vi inte är utrustade att förstå….. ingen lycka är hela tiden utan att man är stressad eller arg. Det är mänskligt att det går upp och ner, det är att vara människa”

Ca klockan 17:00 får jag ett samtal från en som berättar att i morse gick en person i min närhet bort. Jag är nu fortfarande chockad, ställd och kan inte helt komma ifatt med verkligheten att hon har lämnat oss. Passen blev svåra att instruera, men lunchen med Carina samt artikeln i Kupé hade fyllt på tillräckligt med energi och lugn för att jag skulle kunna hålla mina pass. Var lunchen och Kupé slumpen?

I livet får vi inga självklara svar. Vi kan söka, tolka samt tro. Det som får dig må bäst är väl det du bör hålla fast vid…

Nu går mina tankar åt Lena, som finns bland oss fast ser världen från ett annat håll….

Lena
Lena

Du finns i våra tankar och vi saknar dig så…. ❤

/Lise

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s